Onanera mera !
http://www.youtube.com/watch?v=6pXnaJA_eRs
Där satt jag alltså, lite till höger om scenen med morsan brevid. Ni vet själva hur det känns när man tittar på film med föräldrarna och det plötsligt blir intima scener. Obehaget kryper sig på och man börjar undra varför man gång på gång utsätter sig för den här risken.
Istället var det som att ha första parkett för hela ståhejet. Scenen var igår högst tio meter bort. Skådespelarna "onanerade" för fullt på scen och hade "sex". Väldigt modigt tycker jag! Kände mig faktiskt inte alls lika malplacerad som jag brukar göra när det är intima scener på film. Det här var en annan grej, mer verkligt. Mer befogat.
Vad jag satt bänkad framför var musikalen Spring Awakening som handlar om föräldrars tvång, skolans press, framförallt pubertet och allt vad det kan innebära! Kan inte riktigt bestämma mig för om det är något jag rekommenderar till folk i min ålder, som redan gått igenom allt. Förvisso var den bra och sångarna mycket skickliga. För yngre ungdomar och deras föräldrar kan det däremot vara mycket vettigt att uppleva - ett bra sätt för att sedan börja diskutera allt.
Bäst var det när de två unga männen började kela. Plötsligt var närvaron av niondeklassarna så påtaglig. "Öh" "Buuu" "Men fy fan" - jag började istället vilt applådera. Applådera för att visa mitt missnöje mot killarna bakom mig och för att inte vara en "i det tysta" som låter det ske. Överraskande många satt tysta och lät killarna låta - endast EN av deras lärare sa till dem. Och då var det inte uppenbart vad de gjort fel, förutom att störa oss andra i musikalen... Killar i nian vet ingenting. Clueless. Allt de vet är hur de förväntas agera och hur de måste agera för att ingen ska stöta ut dem. Jag är så glad att min högstadietid är över! Nu finns det (oftast) något vi kallar hänsyn och respekt.
Palla grupptryck och trångsynthet ...
Där satt jag alltså, lite till höger om scenen med morsan brevid. Ni vet själva hur det känns när man tittar på film med föräldrarna och det plötsligt blir intima scener. Obehaget kryper sig på och man börjar undra varför man gång på gång utsätter sig för den här risken.
Istället var det som att ha första parkett för hela ståhejet. Scenen var igår högst tio meter bort. Skådespelarna "onanerade" för fullt på scen och hade "sex". Väldigt modigt tycker jag! Kände mig faktiskt inte alls lika malplacerad som jag brukar göra när det är intima scener på film. Det här var en annan grej, mer verkligt. Mer befogat.
Vad jag satt bänkad framför var musikalen Spring Awakening som handlar om föräldrars tvång, skolans press, framförallt pubertet och allt vad det kan innebära! Kan inte riktigt bestämma mig för om det är något jag rekommenderar till folk i min ålder, som redan gått igenom allt. Förvisso var den bra och sångarna mycket skickliga. För yngre ungdomar och deras föräldrar kan det däremot vara mycket vettigt att uppleva - ett bra sätt för att sedan börja diskutera allt.
Bäst var det när de två unga männen började kela. Plötsligt var närvaron av niondeklassarna så påtaglig. "Öh" "Buuu" "Men fy fan" - jag började istället vilt applådera. Applådera för att visa mitt missnöje mot killarna bakom mig och för att inte vara en "i det tysta" som låter det ske. Överraskande många satt tysta och lät killarna låta - endast EN av deras lärare sa till dem. Och då var det inte uppenbart vad de gjort fel, förutom att störa oss andra i musikalen... Killar i nian vet ingenting. Clueless. Allt de vet är hur de förväntas agera och hur de måste agera för att ingen ska stöta ut dem. Jag är så glad att min högstadietid är över! Nu finns det (oftast) något vi kallar hänsyn och respekt.
Palla grupptryck och trångsynthet ...
