Majlinos

Jag försöker leva i nuet och verkligen njuta av det som är, men det är svårt när tanken finns där på att det är dumt att fästa sig för mycket. Trodde att jag skulle klara av det utan att tänka för långt fram, utan att tänka på det oundvikliga och vad det kan komma att innebära. Det var frågan som fick mig att tänka för långt, den söta frågan: "so, you wanna tell the world on facebook?". Silly, men sött - borde få vem som helst att smälta. Fick mig istället att tänka på hur oerhört det kommer svida om ungefär en månad när jag loggar in. Det hjälper faktiskt inte att ta ut saker i förskott, varken positiva eller negativa. Men varför ska det vara så himla svårt att leva i nuet då, att ta vara på allt som erbjuds för tillfället? Måste man tänka framåt? Måste man tänka bakåt? Måste jag sakna min kines så oerhört mycket?!

Just nu borde jag hoppa jämfota av glädje. Glädje över att jag faktiskt träffat någon jag tycker om, inte bara attraheras av eller är nyfiken på. Jag vill lära mig att fånga dagen och finna frihet i begränsningarna, i detta fallet tiden. Vanligtvis hade jag inte tillåtit mig själv att känna något när jag redan från början är medveten om just den begränsningen. Jag har nog blivit lite påverkad av Nicokick att göra det som känns rätt just nu istället för att tänka för långt fram. Och vem tusan kan hålla sig borta när man vet att det verkligen har klickat? ;P

Igår var ingen bra dag alls, det var kallt och ruskigt väder, humöret var väl något liknande. Jag måste erkänna att det hjälpte att träffa honom, och ännu mer att läsa vad Kineesen skrivit på FB! Hon kommer hem igen, för tredje gången i sommar, and how I love it when that happens! :D Idag känner jag mig mycket bättre, och det var omöjligt att inte skratta när jag får ett mail som börjar med: "Erik said that you two are in a relationship [...]" Sooner or later people always leave - some will be replaced and some actually comes back :)

Avslutar med ett visdomsord från Carrie (SatC): "Sometimes we need to stop analyzing the past, stop planning the future, stop figuring out precisely how we feel, stop deciding exactly what we want, and just see what happens."