Vuxen?
Jag tror faktiskt att jag är vuxen nu :)
Skrev i slutet av april ett inlägg där jag diskuterar definitioner av barn och vuxna. Den enda slutsatsen jag drar är att jag är vuxen när jag känner mig vuxen. Och nu känner jag mig vuxen.
Kan det bero på att jag fått jobbet jag velat ha i flera år? Eller på att jag faktiskt trivs med att jobba? Många tittar på yngre och fnyser, med argumentet att de är för lata för att jobba. Att de helt enkelt kommer mygla sig igenom sina första år. Så är det inte! Trivs man och gör något man tycker om, ja då anstränger man sig också.
Kan det bero på att jag fyllt tjugo? Jag tror knappast det, men visst känns det lite roligare att berätta hur gammal jag är nu. Det beror helt enkelt på att jag vet att omvärlden ser mig som mer vuxen på grund av att jag inte är tonåring längre - jag är faktiskt en tjugoåring ;)
Kan det bero på att jag ska flytta hemifrån? Njäe - delvis. För några år sedan var jag verkligen i behov av att flytta hemifrån, men nu är det bättre - så när jag väl fick en lägenhet blev jag lite tvivelaktig. Skulle jag klara det? Ansvaret? Ensamheten? Det tog ett par veckor men sedan började det plötsligt kännas mycket bättre. Jag började se fram emot att bo själv och kunna göra som jag vill, se fram emot att få allt det här ansvaret. Ansvar ger frihet som vi alla vet ;)
Kan det bero på att jag klarat av att hantera ett nej på kärleksfronten? Att jag plötsligt insåg hur mycket schysstare det är att så snabbt som möjligt berätta om sina känslor. Inte låta andra tro något som inte stämmer utan hellre berätta att "nej, jag är tyvärr inte intresserad av dig på samma sätt" hur jobbigt det än må vara. Har du en gång själv fått uppleva det kommer du själv inse hur viktigt det är att vara ärlig.
Eller kan det helt enkelt bero på allt det här? Jag känner mig mer ansvarsfull och redo. Jag vill och framförallt kan jag!
Skrev i slutet av april ett inlägg där jag diskuterar definitioner av barn och vuxna. Den enda slutsatsen jag drar är att jag är vuxen när jag känner mig vuxen. Och nu känner jag mig vuxen.
Kan det bero på att jag fått jobbet jag velat ha i flera år? Eller på att jag faktiskt trivs med att jobba? Många tittar på yngre och fnyser, med argumentet att de är för lata för att jobba. Att de helt enkelt kommer mygla sig igenom sina första år. Så är det inte! Trivs man och gör något man tycker om, ja då anstränger man sig också.
Kan det bero på att jag fyllt tjugo? Jag tror knappast det, men visst känns det lite roligare att berätta hur gammal jag är nu. Det beror helt enkelt på att jag vet att omvärlden ser mig som mer vuxen på grund av att jag inte är tonåring längre - jag är faktiskt en tjugoåring ;)
Kan det bero på att jag ska flytta hemifrån? Njäe - delvis. För några år sedan var jag verkligen i behov av att flytta hemifrån, men nu är det bättre - så när jag väl fick en lägenhet blev jag lite tvivelaktig. Skulle jag klara det? Ansvaret? Ensamheten? Det tog ett par veckor men sedan började det plötsligt kännas mycket bättre. Jag började se fram emot att bo själv och kunna göra som jag vill, se fram emot att få allt det här ansvaret. Ansvar ger frihet som vi alla vet ;)
Kan det bero på att jag klarat av att hantera ett nej på kärleksfronten? Att jag plötsligt insåg hur mycket schysstare det är att så snabbt som möjligt berätta om sina känslor. Inte låta andra tro något som inte stämmer utan hellre berätta att "nej, jag är tyvärr inte intresserad av dig på samma sätt" hur jobbigt det än må vara. Har du en gång själv fått uppleva det kommer du själv inse hur viktigt det är att vara ärlig.
Eller kan det helt enkelt bero på allt det här? Jag känner mig mer ansvarsfull och redo. Jag vill och framförallt kan jag!
Kommentarer
Trackback
