Total bitch !

Jag förstår inte hur det kan te sig så omöjligt för vissa att släppa taget. En del relationer (oavsett nivå - släkt, vänskap eller kärlek) leder verkligen ingen vart. Vad finns det då för orsak att klänga sig fast ? Jag har alltid varit av den uppfattningen att man inte är tvungen att tycka om någon bara för att en social situation föst ihop er. "Det är klart jag älskar henne, det är ju min syster" är ett avlägset uttryck för mig. Varför älska någon bara för att man är släkt ? Kommer man inte överens så gör man inte.

Varm, omtänksam och öppen är ganska passande ord för att beskriva mig som person. Jag gillar att knyta nya kontakter och visa människor uppskattning. Men. Det finns en gräns. Den gränsen är dragen. Att vara kvar i en relation som egentligen inte tillför ens liv något är väl inte det ultimata. Ibland har det sina förklaringar, ibland beror det bara feghet. Det gäller att vara konsekvent. Har man väl bestämt sig för att lägga ner en relation så gäller det att hålla hårt på det. "Sträck honom handen och han tar hela armen" är ett ganska passande uttryck här.


Jag förstår inte, hur ska du kunna tillföra mitt liv något jag saknar när du inte kunde det förut? Varför ska jag av medömkan återuppliva kontakten som verkligen inte gav mig någonting i slutet. Det fanns en orsak till att kontakten bröts kära vän. Eller nej, inte kära vän. Inte ens vän. Om vi inte kunde kommunicera förut, varför göra det nu? Det som var bra det var då. Innan du krossade tilliten. Nu är allt som finns kvar ytligt kallprat. Det intresserar inte mig.



Hörde något väldigt klokt igår. Det lät ungefär såhär:

Det finns två dagar i veckan som vi inte ska oroa oss för. Gårdagen eftersom den inte längre går att förändra och morgondagen eftersom den inte kan styras. Låt oss då tänka på idag och leva i nuet. Carpe diem !



Det är när du börjar förvänta dig saker som det blir fel. Då det går utför. Du förväntar dig att jag ska vara trevlig och öppen bara för att jag brukade vara det. Jag har tröttnat. Du ger inget. Du bara tar. Kväver. Låt mig vara.

We're done !

Kommentarer
Postat av: Anonym

Från vilken film var det citatet ifrån? Jag hörde det också men det stör mig som fan att jag inte kommer ihåg vilken film det var ifrån.

2009-08-31 @ 20:17:17
Postat av: Matte Patte

Från vilken film kommer det citatet ifrån? Jag hörde också det men nu stör det mig som fan att jag inte kommer ihåg från vilken film det var ifrån :P

2009-08-31 @ 20:22:15
Postat av: Håkan

Kloka ord min vän. Rädslan att såra, gör att många lever tillsammans utan att egentligen vilja det. Titta dig omkring. Hur många människor flyr inte i sina liv och sina förhållande. I stället för att stanna upp och vara ärlig mot sig själv. Det är svårt jag vet.

2009-08-31 @ 22:32:20
Postat av: Anonym

Hehe, if only I had an indirect method of speaking to you, mongo.



I hope the point you're trying to proving is worth it to yourself, because I don't see much worth in it.

2009-09-02 @ 23:51:59
Postat av: Anonym

det är ju det som är problemet!!!!

2009-09-04 @ 20:45:59
Postat av: Malin Svensson

Håkan Bråkan ! Klart det är svårt att lämna något som inte är bra om det hunnit bli en viss trygghet, vana eller hela ens liv... Man måste ju vara helt övertygad om att man väljer rätt också, finns oftast ingen återvändo. Starkt :)



och ja, det är PRECIS det som är problemet. nu fattar jag. önskar att alla gjorde det.

2009-09-04 @ 22:16:33
URL: http://majlinos.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0