Smicker

Okej, ärligt talat så blev jag smickrad. Och lite nyfiken. Men det var inte utan att bli smått mallig och tänka "in your face!" när jag läste vad som skrivits. Mest blev jag bara trött.

Idag insåg jag att det här kryddar ju min vardag på ett ganska trevligt sätt, tillför något som saknas. Här bjöds det nämligen på ännu en komplimang. Tack får jag väl säga då.

Sedan finns det väldigt många sätt att fortsätta. Till exempel "...men nej tack" eller "... och hej" . Det sistnämnda har jag redan provat - fast det missuppfattades visst som ett hej som i "goddag" istället för "adjö". Så kan det gå med svenska språket antar jag.

Fick rådet att fråga vad det hela handlar om istället, ventilera. Orkar man det? Ärligt talat. Igen?


Tydligen. Fast jag inte vill. Och ja, jag vet - jag är envis.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0