Majlinos

Stundvis har vi en väldigt negativ och beklagande stämning på jobb. Allt är fel, ingen gör vad de ska, alla ligger i riskzonen för att få sparken, det snackas bakom ryggen, det skrivs rapporter i tid och otid, ingen förstår hur jobbigt vi har det, vi tilldelas inte den information vi behöver för att sköta vårt jobb och framförallt är alla vi träffar så sjukt dumma i huvudet ! När 90% av de du pratar med på en dag har den inställningen är det svårt att inte dras med. Tyvärr. För jag tror faktiskt att alla förstår att det inte hjälper att sura ?

Efter att ha varit borta i närapå sex veckor var det ångest jag kände kvällen innan det var dags att återgå till jobbet. De sex veckorna bjöd på både oro, insikt, avslappning och tristess. Jag ville inte återvända till att känna mig dum för att jag saknar information, bli utskälld för något som hände för en vecka sedan eller riskera att dras med i den negativa mentaliteten.

Väl tillbaka möts jag av båda mina arbetsledare, ett drogtest och en go kram. Dagen skulle inledas med en lugn tågfärd - istället upptäckte jag till min förvåning att jag ensam skulle ta hand om allt. Detta en minut innan avgång. Där hade vi brist på information ja. Konstigt nog brydde jag mig inte, jag var så glad över att vara tillbaka. Glad för att ha lyckats stöta på en hel hög av mina favoriter på kontoret under den tidiga morgonen. Det var minst sagt ett kärt återseende när jag fick min högtalartelefon i handen, jag viskade några väl valda ord till min älskling innan jag körde igång.

Det känns som evigheter sedan jag träffade alla underbara kollegor och jag stortrivs nu när jag äntligen får göra det igen! Märker inte av den negativa mentaliteten som jag befarade att möta. Egentligen var det inte alls särskilt länge vi var på väg till personalfesten och hade hur roligt som helst. De bästa :) Idag fick de bästa muffins. Jag tror på det där med att visa uppskattning och ställa upp för varann. Bra skit ! Dessutom fick jag en ursäkt att doppa bananen i chokladsmeten och bara frossa.

Det är konstigt. Hur vi lyckas klaga så mycket på något som får oss att må bra. Något som får oss att kravla oss upp ur sängen varje morgon, bidra till hur "allt flyter" och faktiskt göra något av våra liv. Jag menar inte att vi gör det mest meningsfulla i världen - men vi gör åtminstone något. Och för tillfället hade jag inte kunnat trivas bättre. Hör och häpna mina vänner - jag längtar till morgondagen som bland annat bjuder på jobb ! Som bekant så blir det ju vad du gör det till. Den här lilla lappen gjorde mig glad, nyfiken och förväntansfull. Hoppas att den positiva sinnesstämningen är här för att stanna !

Om du tycker att något saknas i din vardag, varför inte göra en ansträngning själv för att skapa det då?

// Mycket kärlek ! <3